Vänligen följ alla länkar i texten nedan för källor och referenser!
DEN FRANSKA BULLDOGGENS SVANS
Unghane 2009 med korrekt svans enl. nu gällande FR FCI och GB KC
rasstandarder för fransk bulldogg - citat nedan
Fransk bulldogg skall ha en kort, tjock svans som smalnar av mot spetsenoch den bör täcka anus. En längre, rak och lågt buren svans är tillåten.
Den franska bulldoggen
ska ursprungligen ha en kort, tjock svans, som smalnar av mot spetsen -
antingen en rak svans eller en svans, som innehåller en missbildad
kota (hemivertebra) och därför är medfött
"knäckt" eller s.k. skruvad.
År 1924 då den
internationellt erkände konstnären och utställningsdomaren
Vinton P. Breese illustrerade kommentarer till rasstandarden för den
amerikanska rasklubbens räkning kan man av teckningarna se,
att en fransk bulldogg har en kraftig svans, antingen rak eller
kortare skruvad - och båda varianterna täcker med god
marginal anus (ändtarmsöppningen).
Tyvärr har det
under de senaste decennierna - samtidigt som man har premierat
frallor med allt kortare ryggar - skett en selektering på
defekten med förkortning av de franska bulldoggarnas svansar:
en kort och tjock svans har blivit alltmer ovanlig i rasen. Svansen
har istället blivit mer och mer tillbakabildad.
Citat - viktig ändring understruken:
TAIL: Naturally short, ideally long enough to cover the
anus, set low, rather straight, thick at the base and tap
ering at the tip. A kinked, knotted, broken or relatively
long tail that does not reach beyond the point of the hocks,
is admitted. It is carried low. Even in action, the tail
must not rise above the horizontal.
Citat ur den äldre
rasstandarden: "Svans: Svansen skall vara kort, lågt
ansatt och skall bäras tätt mot bakdelen. Den skall vara tjock
vid roten och skall vara skruvad eller med medfödd svansknyck samt
skall smalna av mot spetsen. Även i rörelse skall svansen
bäras under rygglinjen. Tillåtet, men inte
önskvärt, är en relativt lång, skruvad och
avsmalnande svans (som dock inte får nå nedanför
hasleden)."
"Fel:--- "För högt buren, för
lång eller onormalt kort svans" --- Diskvalificerade
fel: --- "Medfödd svanslöshet" ---
Svansen skall alltså
vara kort, tjock vid roten och smalna av mot spetsen. En tillbakabildad
svans, som krympt till en eller några få kotor och inte ens
täcker analöppningen motsvarar inte rasstandardens krav. En
eller ett par kotor ger ingen urskiljningsbar svans med bred svansrot
och avsmalnande mot spetsen - där finns möjligen några
pälsstrån, ett tecken på tillbakabildning och
degenerering. I extremfall - som tyvärr inte är ovanliga - kan
svansstumpen t.o.m. ligga indragen i en centimeterdjup ficka i huden och
ge svåra problem. Orsak: man har ignorerat gällande
rasstandard.
Visst finns idag en del svenska frallor med korrekt, standard-enlig svans,
så det finns ingen anledning att avla på enl. rasstandarden diskvalificerande, tillbakabildade svansar:
En alltför kort svans
kan ställa till med besvär: den kan ligga an så
tätt, att det bildas trycksår eller eksem under svansen och
den kan ge hygieniska problem vid avföringen. Det är inte
särskilt snyggt, när en fralla går med rumpan bar!
Ännu på 1970-talet skulle en svanslös fralla som visade
anus ha väckt undran.
FÖRKORTNING AV RYGGRADEN GER ALLVARLIGA MISSBILDNINGAR:
Anatomiskt är svansen en naturlig förlängning av ryggraden och det är
närmast tur, om den missbildade "knäckta" svanskotan inte
s.a.s. råkar hamna längre fram i ryggen med allvarliga
konsekvenser. (Detta inträffar tyvärr inte desto mindre). Att
tvingas amputera indragna svanskotor är likaså en dyr och
smärtsam operation. Missbildade kotor är en ärftlig, genetisk embryonal utvecklingsrubbning:
Ju kortare svans och rygg, desto mer extrema kotmissbildningar - här bl.a. hemivertebra
Läs mer om olika
kotmissbildningar i ryggraden och svansen i Dr.
Jan Grebes artikel Hemivertebrae, som ligger i
Småfranskans arkiv på rasklubbens webbplats. Artikeln finns
på originalspråk och i svensk och fransk
översättning efter personligt samarbete med
författaren.
Information om konsekvenserna av utställningsdomares och uppfödares selektion för en allt kortare ryggrad och därmed svans finns hosFrench Bulldog Club of America:
Citat: "Ryggraden hos en kondrodystrofisk ras förkortas även av att den utvecklas på ett abnormt vis. Fastän rasstandarden kräver en kort och kompakt kropp, bör den inte vara alltför kort, eftersom standarden också kräver goda proportioner. . Frallorna har hög förekomst av missbildade ryggkotor, och även en för tidig degenerering av diskerna mellan kotorna. Ju kortare rygg, desto mer extrem blir graden av missbildning av ryggkotorna. När ryggraden blir överdrivet förkortad, minskar utrymmet i brösthålan, vilket begränsar lungkapaciteten och belastar det redan marginella respirationssystemet. Överdriven förkortning kan också påverka gången, i synnerhet om hunden är så kort i länden att rörelsen hämmas, när den försöker undvika att baktassarna når framom framtassarna. Fastän frallornas rörelser inte ges lika stor vikt i standarden som hos många andra raser, skall deras rörelser vara "obehindrade, fria och kraftfulla." Om ryggraden är så kort, att nacken inte är tillräckligt lång, kommer frambenens räckvidd att vara reducerad, eftersom nackmusklerna, som rör frambenen framåt inte kommer att kunna dras samman tillräckligt för att åstadkomma en god framåtrörelse vid skuldrorna. " Slut citat. Se
även:
French Bulldog Club of America och mer om ryggradsdefekter på The Boston Terrier Club of America och
www.bulldogfrances.com - läs även om svansens historia och funktioner.
Den franska bulldoggen ska
ha en naturlig svans och den har aldrig varit en kuperingsras, när
detta var tillåtet. En frallasvans får faktiskt vara ganska
lång enligt rasstandarden, bara den inte bärs över
rygglinjen - till följd av den eftersträvade, välvda
ländryggen - se pdf-kommentarerna sidan 16 och 22.
Det finns all anledning
för utställningsdomare och uppfödare att ta denna
onaturliga förkortning av frallornas svansar under
beaktande.
Definitioner enl. SKK Sund hundavel Anomalex - genetiska anomalier hos hund: "1. Total svanslöshet (agenesi, medfödd avsaknad av samtliga svanskotor) är mycket ovanlig hos hund. Defekten förekommer oftare hos vissa raskatter och kallas då manx-anlag. Djur med svansagenesi har ofta spina bifida (se denna), ryggmärgsbråck och/eller svåra rörelsestörningar.
2. Svanslöshet (anuri eg. anouri) innebär att hunden har två till tre svanskotor.
- På franska heter anoura "anoure" och är den term som står i moderlandets officiella FCI-standard som ett eliminerande fel - diskvalifikation - för fransk bulldogg - liksom "medfödd svanslöshet" i SKKs rasstandard
3. Stubbsvans (brachyuri) innebär att hunden har fyra till åtta svanskotor. 4. Kort svans innebär att hunden har minst åtta kotor men kortare svans än normalt (för rasen)."
--- snip ---
"Flera undersökningar tyder på att svanslöshet/stubbsvans i vissa raser nedärvs som ofullständigt dominant anlag, möjligen som en letalgen eller som polygener med letal effekt. I andra raser, exempelvis hos breton, anses arvsgången komplex men utan inslag av letalgener.
Hos beagle och rottweiler förekommer en variation i svanslängd från total avsaknad av svans till stubbsvans med fyra svanskotor. Sådan variation talar för ett inslag av polygener. Selektion och inavel på individer med de kortaste svansarna har givit grava defekter.
I raser där man avlar på svanslösa och stubbsvansade hundar bör man vara medveten om att total avsaknad av svans kan öka risken för spina bifida och/eller förändringar i korsbenet. Kullstorleken bör bevakas då en minskning kan indikera ansamling av letalgen(er)."D.v.s. att valpar med letalanlaget dör i livmodern eller som nyfödda.
N.B. Termen anuri betyder medicinskt eg. att ingen urin bildas.
Den korrekta termen för svanslöshet är anoura sammansatt av
den grekiska negationen an = utan och oura = svans.
Termen stavas antingen anura eller anoura i zoologisk terminologi - så även i den officiella franska FCI -standarden.
I enlighet med paragraf 11b i den tyska Djurskyddslagen rekommenderas avelsförbud betr. brachy- och anuri (pp. 2 och 3 ovan) för hundar, vilka förutom svansförändringar även uppvisar kotdefekter i andra delar av ryggraden - gällande bl.a. fransk bulldogg. Följ länken för en grundlig utredning - sökord: Schwanz
- Avsaknad av svans har alltid varit diskvalificerande för fransk bulldogg
- även en onormalt kort svans har alltid angivits som ett fel.
Att tillåta alltmer tillbakabildade svansar som kan ge svåra medicinska problem prioriterar inte "god funktion och avkommornas möjlighet till ett långt liv utan hälsostörningar" i enlighet med SKKs Avelspolicy.
KENNELFULLMÄKTIGE BESLUTADE ÅR 2007
att en bokstavsbeteckning för svansstatus skulle införas efter registreringsnumret
för de raser, som föds med varierande kort eller lång svans.
SKK Avelskommitté 08-01-19--20 menar, att problemen med ev. medfödd svanslöshet måste behandlas på annat sätt än genom registrering av svansstatus. Rasklubben uppmanas att ta upp problematiken i RAS. Vidare menar AK att medfödd svanslöshet är en defekt, som måste finnas med i det arbete som nu följer av den generella domarkonferensen. Standardkommittén har uttalat stöd för denna uppfattning. AK beslutar anhålla hos SKK CS att kravet på svansbeteckning utgår.
Återstår bara för utställningsdomarna att döma enligt gällande rasstandard - och konsekvent tilldela hund med färre än 4 svanskotor 0 pris - så som anges i SKK Utställningsbestämmelser,
sidan 13.
En utställare med hund, som placerats efter en hund med diskvalificerande fel som prisbelönats, kan samma dag inlämna skriftlig protest till Bestyrelsen mot sådana felaktiga domslut - det är alltså upp till utställarna och domarna gemensamt att agera mot dessa tillbakabildade svansar:
svanslöshet (anouri) är en diskvalifikation enl. SKKs och FCIs rasstandarder och definieras i SKK Anomalex, punkt 2 som hund med 2-3 svanskotor. En sådan hund ska ges en 0:a - precis som en hund med onormala testiklar eller medfödda bakbenssporrar exempelvis.
Något utrymme för "fritt skön" i bedömningen torde inte finnas i dessa fall.
Äldre franska bulldoggar av mycket god, standard-enlig typ - med
naturlig svans - avbildade av kända konstnärer. Klicka
för förstoring och mer information om varje detaljerad
illustration.
Samuel L. Goldenberg och kennel Nellcote i Amerika och Frankrike åren
omkring 1910-15 Samuel Goldenberg och hans första fru Nella, kallad
"Mimi" bodde i New York, där de födde upp King Charles
spaniel och fransk bulldogg, men flyttade till Paris år 1905 - år
1908 överläts uppfödningen i USA till
bröderna Purdy i Boston. Mr. Goldenberg hade upptäckt
en fransk bulldogshane i England som de köpte 1904 och exporterade
till USA. Han fick namnet Nellcote Gamin, en champion som kom att få stort
inflytande på aveln i Amerika. En av Goldenbergs
välkända championhundar i Frankrike var Nellcote Polo, som aldrig besegrades på någon
utställning under hans karriär.
Lägg märke till CH Nellcote Polos raka, kraftiga svans, som inte bärs högt och inte heller når
till hasen - helt enligt den illustrerade rasstandarden 1924.
Fransk bulldogg av denna sundare, ursprungliga typ är ännu idag inte alls ovanliga i Tyskland, även om svansarna för det mesta är lite kortare:
Jämför med rasens utveckling från tidigt 1800-tal till Första världskriget.
Scrolla ner till de tre bilderna längre ner på denna sida!
Samma kraftiga, raka svans har
också alla tre utställningsvinnarna, som finns fotograferade
sidledes i New York Times' utförliga reportage om FBDCA's
stora utställning på Waldorf Astoria redan år
1898. Läs hela
bildreportaget arkiverat i pdf-format!
Sam Goldenberg var
också en av grundarna till Franska bulldoggsklubben i
Paris. Paret dömde internationellt på utställningar
både i USA, Frankrike och England. I0 april 1912 avseglade de
från Cherbourg med Titanic och överlevde
förlisningen för att några dagar senare döma
på amerikanska rasklubben FBDCA's utställning på
Waldorf Astoria i New York den 20 april 1912. Samuel Goldenberg
synskadades dock och förblev nästan blind under flera
år.
Kennelnamnet Nellcote står fortfarande registrerat
hos F.C.I. och återfinns i registret online.
F.C.I. - den
Internationella Cynologiska Federationen organiserar de flesta
erkända nationella Kennelklubbarna i Europa och världen runt,
utom A.K.C. Amerikanska Kennelklubben och C.K.C. Kanadensiska
Kennelklubben samt K.C. den brittiska Kennelklubben, som är
fristående - men samarbetande.
Dvärg- eller Miniatyrbulldoggar i England under tidigt 1800-tal - och en framstående FRCH utställningstjärna i Frankrike cirka 1912: Klicka
på bildlänkarna för mer rashistoria och
svansbilder!
13-Jan-2009 Notera många viktiga ändringar - också om svansen, som nu företrädesvis skall vara rak och lång nog att täcka anus - läs på länken ovan, citat: --- snip --- "Svans ej kuperad, kort [utgår 'mycket'], lågt ansatt, tjock vid roten, snabbt avsmalnande mot spetsen, företrädesvis [utgår 'antingen eller' ] rak [utgår 'eller knäckt' ] och lång nog att täcka anus.
Aldrig ringlad över ryggen eller högt buren".
Enl. Jordbruksverkets föreskrifter för avel och Europarådets konvention är det bl.a. inte tillåtet att använda hundar i avel som för vidare anlag till sin avkomma som medför stor risk för: "allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar" eller exempelvis "med stor sannolikhet bär ett recessivt sjukdomsanlag i dubbel uppsättning - eller ett enkelt recessivt sjukdomsanlag såvida inte parning sker ned individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag". Avel som kan medföra lidande för hund eller katt är förbjuden och detta gäller ALLA personer oavsett ev. medlemskap, som tar valpar på sin tik eller låter sin hanhund betäcka - även blandraser och oregistrerade hundar.
EnligtSvenska Kennelklubbens Grundregler som gäller varje medlem i SKK:
- Det är inte tillåtet att avla på hundar som har citat: "en känd genetisk belastning"
som innebär ökad risk för att avkomman ska bli sjuk eller uppvisa tecken på funktionshinder. Läs särskilt momenten 2:3 och 4:4.
- För externa länkar ansvaras ej -
www.friskafrallor.info är fristående och stöds inte
officiellt av någon rasklubb. Fakta och information grundas
på rashistorisk forskning och redovisat
källmaterial.